Hackathon – Vad är det?

Hackathon är ett evenemang där programmerare eller andra typer av problemlösare träffas tillsammans för att med gemensamma krafter lösa ett eller flera olika problem. Ordet “hackathon” är en kombination av orden “hack” och “marathon”, vilket blir väldigt beskrivande för vad eventet är. “Hack” handlar i regel om att utforska nya idéer med programmeringen, och själva eventet är intensivt under en begränsad tidsperiod. Precis som marathon är en löpinsats med ett tydligt mål (man ska springa 42,2 km) inom vissa ramar (du ska följa en bana och det får inte ta för lång tid), så är också hackathon ett event med ett tydligt mål och en begränsad tid. Ett hackathon kan pågå lite olika länge (24-timmar, 2 dagar, en helg) och har ett tydligt syfte, att lösa en viss typ av problem. Även om att hackathon kanske inte resulterar i en konkret produkt som är redo att användas så är det ett väldigt effektivt sätt att få fram ett eller flera koncept som verkar lovande. Det är även ett bra tillfälle för deltagarna att utbyta erfarenheter och en god möjlighet att knyta nya kontakter.

Varför ha ett hackathon

Att lösa ett problem kan vara komplext. Olika människor är bra på olika saker och har olika typer av erfarenheter. Genom att kunna dra nytta av olika personers kompetenser och erfarenheter ökar det möjligheten att lösa problemet. Låt oss säga att ett företag eller en organisation utlyser att de ska genomföra ett hackathon. Då skickar de ut inbjudan till personer med olika typer av kompetenser inom det område hackathonet ska handla om. Ett hackathon i Sverige kan till exempel utlysas av en myndighet som vill utveckla sin digitala förmåga inom en viss del av organisationen. Då samlas personer som är duktiga på t.ex. digitalisering, programutveckling eller webbutveckling, men också projektledare och andra som förstår hur en förändringsprocess kan genomföras. Lite beroende på hackathonets karaktär kan man anmäla en grupp, vilket skulle vara logiskt om det finns något form av pris inblandat. Andra passar mer för att anmäla enskilda personer individuellt. Är det många deltagare brukar dessa delas upp i mindre grupper under själva hackathonet. 

Så fort själva problemet presenterats och vad som är det önskvärda resultatet är det i regel fritt fram att börja jobba. Gruppen bollar snabbt idéer och delar vad de har för erfarenheter inom ämnet. En person kan vara duktig på en del som kommer vara nödvändig för att driva fram processen men behöver då först att någon annan gör ett förarbete. Detta kanske någon annan i gruppen har erfarenhet av. En tredje kan vara den som driver gruppen framåt, tar reda på mer bakgrundsinformation och agerar projektledare för gruppen. Och på så vis, genom att nyttja sina olika styrkor och erfarenheter, kan gruppen jobba fram mot att ta fram någon form av prototyp eller koncept som sedan presenteras mot slutet av hackathonet. Ett hackathon utnyttjar det som är själva kärnan i att arbeta i en grupp enligt de vetenskapliga teorier som finns gällande effektiva grupparbeten. 

Hur planeras och genomförs ett hackathon

Syftet med ett hackathon är som beskrivet ovan att lösa något typ av problem. Så först måste en problemställning tas fram. Vad är det som är problemet och varför skulle vi vilja lösa det? Det är viktigt att kunna konkretisera ner problemet tillräckligt för att det inte ska bli för brett. Ju tydligare ett problem kan formuleras desto bättre är chansen för att hålla ett framgångsrikt hackathon. Detta kan vara lite olika beroende på storlek av problem som i sin tur kan bero på erfarenhet av denna typ av aktivitet. Företag där programmering är en naturlig del av arbetsuppgifterna kan utlysa ett hackathon samma dag i sin arbetsgrupp för att tackla ett väldigt specifikt problem. Stora organisationer eller myndigheter som vill driva ett större hackathon och ta in utomstående behöver i regel lite mer tid och har ofta ett lite bredare problem. Detta då i jämförelse med programmerarna som antagligen har en väldigt konkret uppgift som behöver lösas ganska så omgående. 

När inbjudan till hackathonet gått ut och det finns en uppskattning på hur många som förväntas delta behövs någon form av lokal. Dels något som erbjuder att alla kan samlas tillsammans för att ta del av problemställningen, dels något som möjliggör att bryta upp i mindre grupper så grupperna kan jobba på egen hand. Det är även bra om det ligger någonstans dit alla deltagare kan ta sig relativt enkelt. Då hackathon ofta handlar om något kopplat till teknik är det bra med ordentlig internetuppkoppling och möjlighet att använda datorutrustning lämplig för ändamålet. Att det finns toaletter är också viktigt då själva hackathonet i regel pågår ganska oavbrutet under en längre tid. Mat och fika är såklart bra om arrangören kan tillhandahålla. 

Under själva hackathonet är det viktigt som arrangör att finnas tillgänglig för att svara på frågor. Det är vanligt att det dyker upp följdfrågor längs vägen. Om hackathonet handlar om en förändring inom en organisation kan det vara bra att ha med olika perspektiv som kan hjälpa till att formulera och beskriva sina behov. En lösning måste inte nödvändigtvis vara ett helt paket. Det kan även handla om att olika grupper jobbar på olika delar av ett och samma problem. Några kanske fokuserar på det mer övergripande medan andra jobbar för att ta fram en lösning anpassat för ett specifikt ändamål. 

På större hackathon är det även bra att ha någon form av moderator. Någon som driver processen fram. En moderator kan vara den som öppnar själva hackathonet och presenterar den eller de personer som ska presentera frågeställningen. Sedan kan moderatorn presentera det tidsschema som är gällande och sedan är den som sammankallar och följer upp så att detta tidsschema följs. Saker som kan ingå i ett tidsschema kan vara intro, gruppindelning, gemensamma måltider, kafferast, delavstämningar och slutgiltig presentation. Genom att hålla i låda under dessa etapper bidrar en moderator till att arbetet rör sig strukturerat i en viss riktning. 

Beroende på hackathonets syfte så fungerar vissa hackathons också som en tävling. Det är då vanligt att man har en jury bestående av flertalet kvalificerade personer som kan utse vinnaren. Ibland faller valet av vinnare på folkets röst, och då är det vanligt att ha någon form av omröstning för att utse vinnare. Inte sällan så utses också olika vinnare inom olika kategorier eller åldersgrupper.

Hackathon i Sverige

Hackathon har blivit allt vanligare i Sverige. Ett aktuellt exempel är när Covid-19 slog till under våren 2020. Pandemin var svår att förutse och den ställde stora krav på samhället att snabbt genomföra stora förändringar för hur människor lever, jobbar och interagerar med varandra.

Myndigheten för för digital förvaltning, DIGG, ledde på uppdrag av regeringen Hack of Sweden, vars syfte var att fokusera på de samhällsutmaningar som hade uppkommit på grund av virusutbrottet. För att minimera smittspridning var det viktigt att så många som möjligt hade möjlighet att jobba hemifrån och även om flera företag har vad som krävs för att detta ska vara genomförbart så har inte alla det. Även saker som att möjliggöra social interaktion utan att riskera vidare smitta var viktigt för att undvika att människor blev deprimerade. T.ex. genom att ta fram verktyg för att erbjuda terapi och samtal med oroliga på ett sätt som upplevs tryggt för mottagaren men som inte utsätter hen för någon risk av smittspridning. Under eventet löstes problem av ett stort antal engagerade deltagare. Hackathon kan skapa både tekniken för att lösa frågor och samtidigt skapa jobbtillfällen som tidigare inte fanns.

Den typ av utmaning som följde i samband med Covid-19 är ett väldigt bra exempel på när ett hackathon är ett bra tillvägagångssätt, då det finns inte tid att dra igång långa utredningar. Det finns ett problem, och för att lösa detta så bjuds personer in med olika typer av kompetenser och dem får fritt arbeta fram ett förslag. Sedan får personerna presentera sina förslag och de förslag som är värda att arbeta vidare med gör att en lösning ligger otroligt mycket närmare till hands. På bara ett par dagar kan grunden för ett koncept som annars skulle kunna ta flera veckor, månader eller ibland år att komma fram till skapas. 

Men det är inte bara vid kriser som hackathon används i Sverige. Hackathon används idag frekvent av företag som på något sätt håller på med digitalisering. Inom byggbranschen är det vanligt att genomföra hackathon för att undersöka tillvägagångssätt att effektivisera en del av kedjan. Det kan handla om att automatisera en viss typ av arbetsuppgifter eller skapa bra verktyg för att mäta olika saker (kvalité, kostnad, koldioxidutsläpp). Ett annat ganska självklart exempel är företag där programmering och digital utveckling är en del av företagets kärnverksamhet.

Exempel på hackathon i Sverige

  • Hack for Sweden – löser samhällsproblem på uppdrag av regeringen
  • Openhack – fokuserar på att lösa FNs globala mål
  • Gothenburg Startup Hack – skapar nya startups i Göteborg

Hackathon för barn och unga

Under hösten 2020 arrangerades Kids Hack the Crisis av Unicef och Svenska Institutet för att engagera barn och ungdomar att vara med och lösa problem under den coronapandemin. Unga Programmerare var med som partner för eventet.

Exempel på saker som kommit fram som ett resultat av ett hackathon

Eftersom hackathon är vanligast inom kretsar som normalt sett arbetar med programmering speglar ofta resultaten från hackathon det som är hett inom sektorn. Just nu är det väldigt mycket fokus på bland annat artificiell intelligens (AI) och blockchain. Med AI så vill man ofta utveckla ett program som samlar in data och sedan med tiden lär sig själv allt mer för att bli bättre och bättre på att utföra en specifik uppgift. Ett exempel på detta är Velmio som samlar in livsstilsdata för att förutse eventuella komplikationer vid en graviditet. Under ett hackathon kunde Velmio vinkla sin produkt till att istället samla in symptom kring Covid-19 och på så vis uppskatta risknivån på olika platser. Ett annat exempel på en produkt som kom från ett hackathon där AI är en viktig ingående del av lösningen är eightydays.me. Eightydays tar fram reseplaner för att upptäcka ett område eller land, och kombinerar flyg, tåg, bussar och färjor. Så istället för att behöva söka manuellt nästa gång du ska ut och backpacka så kan eightydays göra planeringen åt dig. 

Ett annat hett område just nu är blockchain. Helptab är ett exempel som kommit fram genom ett hackathon där de använder sig av blockchain för att människor ska kunna genomföra donationer på ett säkert sätt. Genom att nyttja blockchain går det att följa pengarna och se så att de faktiskt hamnar där de ska hamna och inte i någon mellanhand, vilket tyvärr en del pengar har hamnat när någon varit godhjärtad och donerat till välgörande ändamål. 

Även hackathon inom augmented reality (AR) och virtual reality (VR) är vanligt. Där finns exemplet Buildup, som är en plattform för att utforma byggprojekt genom att använda just AR och VR. Det finns även återkommande hackathons inom området VR/AR. “AR/VR hackathon” kör nu för fjärde gången och “Virtual + augmented reality hackathon” är ett årligt event för att utveckla idéer och skapa innovativa projekt. 

Alla hackathon behöver dock inte fokusera på att göra något avancerat. Ibland är det svårt nog att kunna tänka tillräckligt enkelt. För att göra en liknelse så användes inte hjul på resväskor förrän efter att månlandningen hade skett. Människan hade alltså landat på månen innan vi kom på att det skulle vara lättare att resa med en väska som hade hjul på sig. Under ett hackathon år 2010 skapades funktionen GroupME som helt enkelt var en gruppchattsapplikation. Inget som är speciellt avancerat men där det inte fanns någon bra funktion tillgänglig på marknaden. GroupME köptes senare upp av Skype för hela 80 miljoner dollar. Ett hackathon kan ha ett så enkelt syfte som att ta fram något roligt mobilspel som ska tilltala en viss målgrupp.

Oavsett svårighetsgrad på en uppgift har hackathon visat sig väldigt effektivt som arbetsmetod. Genom att se vilka resultat som kan komma från ett hackathon borde fler tänka i banor kring denna arbetsmetodik. Formulera ett problem, samla rätt personer med rätt kompetenser och släpp dem fria att göra det de gör bäst. Låt flera olika personer jobba från olika vinklar och samla sedan allt för att se vad som går att jobba vidare med. På så vis kan vi komma längre i samhället och samtidigt vara både kostnadseffektiva och producera goda resultat.

Tycker du att vi på Unga Programmerare borde hålla ett hackathon?

Unga Programmerare håller kurser i programmering för barn och ungdomar. Unga Programmerare startades av studenter från Chalmers Tekniska Högskola.

Följ oss

Nyhetsbrev